Skulle kunna säga att det var en effektiv dag igår, delar av den åtminstone. Synd att jag bara fick ihop fem timmar med sömn på natten och att det var tidig uppstigning för min del pga stallet (skulle vara där halv sju), men det är sådant man får ta ibland. Tog igen det inatt/idag istället och känner mig okej gällande sömnmängden nu.
 
Först var det som sagt stallet. Ge hästarna frulle och därefter ta ut dem i hagen. För dagen så var min häst inte med på noterna utan segade sig ut och sprang än hit och dit när jag skulle fösa henne mot hagen (hon fick gå lös). Tantskrälle! Bus i blick så det var svårt att bli arg på henne, men min kropp blev trött och jag var tacksam när hon till slut gjorde som hon skulle och joinade sin hagkompis i hagen istället för att flänga i "gången" utanför. Mockning och allt det där efter det och sedan hem.
 
Frukost för mig, slappande och sådant fram till efter 12 då jag och sambon lämnade hemmet för att påbörja eftermiddagens ärendemaraton. Började med att äta lite lunch på ett ställe i närheten, sedan vidare till BM där vi var nästan en timme. Vi fick bland annat höra bebisens hjärtljud för första gången. Härligt! Har tidigare "bara" sett det slå (på rutinultraljuset) så det var roligt att få höra det ticka på som bara den också. Med en och annan spark på "utrustningen" så det blev oljud i apparaten. ;)
 
Hjärtljudet låg på mellan 144 och 146. Mina värden såg bra ut, blodtrycket var också okej. Jag ska fortsätta äta järntillskott varannan dag, precis som jag gör nu. :)
 
Efter BM blev det besök på ett köpcentrum. Hade en inköpslista som innehöll allt möjligt, allt från bh (vit att ha på lördag)  till flugspray ämnad för hästen. Allt skulle dock inte inhandlas på köpcentret. Hur som helst så tröttnade jag på shoppandet efter första stoppet därinne, vilket var på Panduro. Efter det blev det Åhléns, Lindex, Akademibokhandeln, Lagerhaus, The body shop, Panduro igen och efter det var jag mer än less. På Lindex svettades jag floder och hade noll lust att köpa underkläder men lyckades hur som helst bocka av allt från listan. Det som skulle inhandlas på köpcentret alltså.
 
Granngården för inköp av mat och flugspray till hästen, därefter en sväng till apoteket för att hämta ut en "Baby to be"-box och köpa lite smågrejer. Sedan till stallet för att sambon skulle kunna ta nämnda hästmat och hälla över i hästens mattunnor så att jag slipper. 20-25kg tunga säckar håller jag mig på behörigt avstånd ifrån nu när jag är på smällen.
 
Efter stallet (tog in hästen också för att ha på flugspray och sådär) åkte vi till Ica för att handla lite grejer till bröllopet och mat/annat till oss. SEN kunde vi äntligen åka hem och slappa resten av kvällen. 6,5h efter att vi lämnat lägenheten då vid lunchtid. Puh..
 
Inte konstigt att jag var trögstartad imorse. Vaknade ett par gånger inatt och så vid sju av att sambons mamma ringde honom, sedan somnade jag om till framåt 08.30. Kände då att jag nog skulle vakna för dagen och lade en extra kudde under huvudet för att kunna fippla lite med telefonen innan jag lämnade sängen. Läste något blogginlägg och kände sedan att kroppen inte var redo för att kliva upp, ögonen orkade inte hålla sig öppna. Somnade om och en timme senare var jag piggare och lämnade sängen strax efter tio.
 
Slöförmiddag med bland annat lite pyssel. Tråd + pärlor + jag = risk för härdsmälta i huvudet på mig. Jag är inte den pyssliga typen på det sättet, men jag behövde göra en smycketjosan till håret. Frisören ska snirkla in det i mitt hår på lördag. Det blev som det blev och vi får se om det ens funkar som vi tänkt på lördag. Pärlorna som blev över gjorde jag ett armband av, det ska jag dock inte använda på bröllopet. :)
 
Eftermiddagen ägnade jag bland annat åt pyssel i stallet. Den vanliga markservicen och så borstning av hästen. Såg framför mig en liten lugn skogstur. Slutade med att vi vände efter att vi tagit oss över vägen in i skogen, hela 15m gick vi in i skogen innan vi vände pga mängden mygg. Tur i oturen dock - det hade börjat småregna när vi var på väg till skogen och det ökade mer och mer när vi skrittade tillbaka till stallet. Allt som allt blev det bara 15 minuter, men 15 minuter är också en ridtur - om än en kort sådan. ;)
 
Korta ridturer tackar å andra sidan mina fogar mig för. No more timmeslånga turer helt enkelt. Får snällt lyssna på kroppen (är ju inte dum så att säga, vill inte förvärra smärtor) och korta ner våra ridturer. Har redan dragit ner på antalet turer, rida oftare än jag gör nu vore enbart dumt helt enkelt.
 
Nu är det alltså bara fyra dagar kvar tills jag blir en sådan där "Fru". Känns inte som om det är jag som ska gifta mig, trots alla förberedelser. Tror som sagt att jag kommer bli varse om det på lördag när jag vaknar och redan klockan nio ska parkera rumpan på en stol för att bli sminkad och därefter vidare till frisören. Var sak har sin tid så att säga.
 
Imorgon ska jag och sambon till kyrkan för genrep inför vigseln. Känns bra att vara på plats och gå igenom allt en gång till så att vi vet vad som väntar på lördag och i vilken ordning allt kommer så att säga.
 
Det här får allt räcka för nu!
 
Eller en sak till - imorgon trillar vi in i vecka 27 av graviditeten.
Sådärja, 24+0 idag - dvs vecka 25. Vi tar oss framåt, minst sagt. Tycker tiden hittills har gått fort! Gissar att de sista veckorna kommer sega fram däremot, men det är då det. Nu rusar det framåt med den här graviditeten iallafall.
 
Vi firar det här med foglossning framtill as usual, kryddar med lite öm rygg, huvudvärk och sömnbrist. Skrapade ihop 4,5h natten till idag, gick och lade mig igen ett par timmar under förmiddagen och har sedan inte vilat tillräckligt mycket. Får skylla mig själv helt enkelt. Inatt hoppas jag på bättre sömnlycka! Framförallt att kunna somna tidigare än halv två, kändes drygt att inte kunna somna förrän då. Puckokropp.
 
Har lyckats beställa tårtor till bröllopet också. Kändes som om det var dags för det nu när det inte är så långt kvar, är ju bara 2.5 vecka (17 dagar) kvar. Imorgon ska jag ringa cateringfirman tänkte jag och meddela exakt gästantal så att de vet hur mycket mat de ska göra. Brabra.
 
Nä om man skulle ta och leta upp en alvedon kanske. Jo, så får det bli.
Man kanske skulle kunna säga att jag visst halkat efter en aning med uppdateringar här. Det har varit jobb, flängande än hit och dit, hästskötsel och lite socialt liv på ett hörn också. Nu väntar jag på att sambon ska komma hem så att vi kan åka en sväng till kyrkan och reka dels själva kyrkan men även lokalen vi ska vara i efter vigseln. Den ja, den är om 19 (!) dagar. Jag ska bli fru. Jösses.. 
 
Ligger lite på minus på sömnkontot och idag skulle jag vara i stallet 06.30, senast alltså. Hade fyra larm olika tider för att inte försova mig, så har jag det varje morgon för att vara säker på att komma upp. Sista larmet gick igång 06.15 - jag vaknade förstås och skulle kliva upp. Kroppen tyckte annorlunda och attacksomnade. Vaknade 06.34 med ett ryck och 06.38 gick jag ut genom dörren hemma, 06.40 satt jag i bilen. Sprang till bilen från porten. Inte ett smart drag egentligen, men min regnjacka låg i bilen och det spöregnade.
 
Har nämligen ont i mittfogen sen lördag förra veckan. Fortfarande tacksam över att det "bara" är den som gör ont och inte alla fogar, det kommer väl det också senare men nu är jag glad över att det inte är så (än). Pepparpeppar liksom. Det gör som mest ont om jag går mycket (nähääää, verkligen?!), lyfter något tungt, anstränger mig, klär på mig (lyfter ett ben i taget när jag ska ta på/av byxor eller skor) och så vidare. Idag har jag gått en del eftersom jag lett ut hästar till hagar under morgonen. Nu blir det dock inte så mycket ansträngande saker resten av dagen, även om jag har en hel drös med saker att göra. Ska som sagt till kyrkan med sambon en sväng, sen till floristen, sen hem och luncha, sen åka med bilen sex mil för att där dels dumpa bilen hos päronen och dels göra en provsminkning och provuppsättning av håret inför bröllopet. SEN kan jag vila, när jag kommer hem alltså. Kan dock dega lite hos päronen också, ska äta mat där sen och sedan åka tåg hem. Bilen får vara där några dagar då den ska besiktas där på torsdag. Får snylta på sambons bil nu under veckan, han åker ändå mest buss och till stallet tar jag mig inte utan bil!
 
Har en däckad katt i knät.. Gillar det här konceptet med att matte är ledig och dessutom hemma. ;)
 
Bebisen och magen då? Jotack, magen växer och frodas - vilket man får anta att bebisen också gör då. ;)
Den lever om och buffas, en stund sedan vet jag inte vad h*n höll på med. Kullerbyttor kanske? Magen guppade och rörde sig på flera ställen efter varandra och det sparkades än här och än där. Bra att det är fart i barnet, lite morgongympa mår man bra av. Hehe..
 
Nåja. Nu har jag iallafall uppdaterat lite, funderar på att inta liggläge den lilla stund som är kvar tills sambon kommer hem. Han vill säkert ändå äta en macka eller något när han kommer, eftersom han inte ätit frukost innan han drog iväg imorse. Det gör han aldrig, dricker bara en stooor kopp kaffe med mycket mjölk och socker i och så äter han något när han kommer hem istället. Han jobbar 8-10 nämligen.
 
Mot sängen!
 
 
Det är inget jag tar för givet, det här med att jag är gravid alltså. Jag är lyckligt lottad som dels KAN bli gravid (som bonus gick det snabbt att bli det också) och dels för att jag hittills haft en bra graviditet. Inga större problem så att säga. Klarade mig mycket lindrigt undan illamående, har känt av foglossning ett par gånger och det efter någon form av ansträngning jag inte brukar pyssla med alltför ofta (springa uppför trappor när jag var stressad ledde till känningar en gång tex) och det som egentligen stört mig mest är perioder med envis huvudvärk och att jag än lättare än vanligt får yrsel. Helt enkelt haft det bra hittills. Inga konstiga blödningar, ingen skum smärta eller någon form av oro alls. Bebis sparkar och lever om, känns att h*n växer och blir starkare.

En annan oktobermamma som hängt i samma trådar som jag på ett forum var nyligen på en kontroll hos BM, den där vanliga 25 veckorskollen. Allt var bra, hjärtljud och hennes värden osv. Hon och sambon fixade i bebisrummet och ställde iordning där så att det ser fint ut. De var lyckliga och längtade efter att bli föräldrar. Det blev de också, alldeles för tidigt. Senare samma dag eller dagen efter hade hon fått en blödning och kraftig smärta, de åkte in och förlossningen gick inte att stoppa. Lillkillen föddes i v24+5, var 34 cm lång och vägde 796g. Hon höll honom i handen när läkarna kämpade för hans liv men han orkade inte överleva utan dog. Chocken och sorgen när något sådant händer är inget jag ens kan föreställa mig, att behöva åka hem utan bebis i magen och utan bebis överhuvudtaget och behöva se hans iordningsställda rum dessutom..

När jag läste om det där så fick jag hjärtsnörp. Ännu en gång kände jag mig extra lycklig över att ha bebis i magen och att h*n verkar ha tänkt stanna kvar där ett tag till (lagom länge till får vi hoppas!). Jag njuter varje dag av att känna bebben röra sig därinne och h*n verkar trivas. Jag tar inte för givet att det kommer att vara problemfritt resten av graviditeten också, verkligen inte. När som helst kan något förändras och hända, det är inget man kan skydda sig och bebisen emot tyvärr. Men det är inget jag tänker på, jag väljer att fokusera på nuet - hur bra vi har det just nu! Oroa mig kommer jag att göra resten av livet sen, det tänker jag inte göra nu innan bebis är ute. Förutom för just.. eh.. själva förlossningen i sig då, den oroar jag mig inför men det är också det enda.

Vi hade tur som lyckades "få till en bebis".

Vi älskar bebben redan, även om vi bara sett en svartvit platt version av bebisen på en skärm.
H*n är mer än välkommen till oss när det är dags att komma ut och göra oss till en liten familj!
Vecka 23 idag alltså. Det går sannerligen fort framåt det här. Snart är det plötsligt oktober och vi har blivit föräldrar efter att jag mirakulöst överlevt det där som gör svinont att gå igenom men som måste betas av för att bebis ska kunna komma ut från den trygga varma livmodern. Så, inte tänka mer på den detaljen nu. LALALALABINGO!

Ligger lite på minus gällande sömn, imorse skulle jag dessutom vara i stallet senast halv sju. En vanlig onsdag är det sovmorgon, men nu var det stallpass som gällde. Hungriga hästar som ville ha mat och gå ut i sina hagar för att moffa gräs. Gladast idag var nog min häst och hennes två hagkompisar, de släpptes ut på det stora sommarbetet några timmar idag (för första gången för i år) för att vänja in sig med den mängden gräs (sen tillbaka till annan hage med mindre gräs i resten av dagen, samma procedur imorgon). Lycka! :)

Bebis ja, aktiv liten krabat det där. Det körs morgongympa, eftermiddagsgympa, kvällsgympa och lite extra pass utöver det. Det bökas och buffas därinne och jag roas av hur det ser ut utanpå när h*n håller på därinne. Gullebebis. :)

Nu ska jag duscha, sen prova ett av de tre nagellacken jag köpte igår. På naglarna alltså, något annat vore konstigt. ;)


Den växer, den dära magen.
Jepp, vecka 10 trallar vi in i idag. Nu är det inget embryo längre utan ett foster. Jag har å andra sidan kallat den (det?) bebis hela tiden. Foster låter så.. trist. ;)

Ärtan
börjar bli stor.. Nåja, några centimeter - men ändå!

Nu ska jag åka till min häst och njuta av det fina vädret ute. Ikväll är det jobb som gäller (18-22.30), det vankas visst melodifestivalstitt bland annat. Nice! Lite lördagsmys helt enkelt. Inte helt fel det inte.

Men nu: stallet!
2012-02-09:

Dagen jag bestämde mig för att ännu en gång kissa i en burk och stoppa ner en graviditetstestssticka (jäklar så långt ord det blev!) där för att sedan invänta resultat. Samma procedur gjorde jag dagen innan också, tyckte mig se ett svagt svagt streck då som tyder på just graviditet, men så är inte min syn att lita på så jag släppte det och tänkte att jag provar igen en annan dag. Planen var att prova på lördag då mensen lyst med sin frånvaro i hela två veckor. Hur som helst, snabbt såg jag dock att det blev ett streck på stickan. Ett sådant där streck som visar på att det flyttat in en inneboende i min kropp. Oj! Då var det så alltså, som jag inte riktigt vågat tänka på "på riktigt" förrän jag skulle få det bevisat med ett test. Tidigare test har varit negativa, inga tecken på bebis då inte.

Skickade mms med bild och text till Ärtans pappa (som alltså inte var hemma) och han flippade ur totalt. På ett bra sätt alltså. Upprepade om och om igen "jag visste det! Jag sa ju det!" och öste kärleksförklaringar över mig. Blev alltså mycket glad. Bra så. Själv var jag förstås också glad. ÄR glad. Lite  svårt att ta in bara.

Jag menar.. Jag gravid? JAG?!

Hjälp.

Idag har det sjunkit in lite mer, men ändå inte. Imorgon går jag in i vecka sju. Sju alltså, det innebär att jag har sisådär 33 veckor kvar att förbereda mig på inför ankomsten om allt går vägen och Ärtan bestämmer sig för att stanna därinne. Håhåjaja.

Blir nog bra det här.

Var väl inte riktigt tänkt att det skulle ta sig såhär snabbt dock. Hann ha en mens efter att ha slutat med mina p-piller och sen.. uteblev den ja och här sitter jag nu och är allmänt gravid. Jag förstod väl innerst inne att molvärken som kommit och gått dagligen i över två veckor nog tydde på att mensen inte tänkte dyka upp, men samtidigt trodde jag inte att det skulle gå såhär fort att bli gravid. Jag menar.. eh.. oj? Nämen det blir bra det här. Två vuxna, två katter och en bebis på 37kvm. Det kommer att gå bra. Vet redan nu hur det ska ändras i möbleringen för att spjälsäng och skötbyrå ska få plats här. Om jag och min sambo kunnat bo här i snart två år utan att ha grälat en endaste liten gång så ska det nog gå bra att bli med bebis här tills vi bor större.

Som sagt - det blir nog bra det här.