En massa svammel.

Först och främst vill jag bara nämna att min make är hemma igen och ordningen är därmed återställd. Vi åkte och hämtade honom på Arlanda idag på eftermiddagen, Lillknubben blev glad över att träffa pappa sin igen! Gulle. Min tid som "ensamstående" mamma är över och det är jag glad över. Kan inte säga det ofta nog - en stor eloge till alla ensamstående föräldrar därute i vida världen som kämpar för att få vardagen att gå ihop med allt vad det innebär. Vi har ett relativt lätt barn och framförallt "bara" ett, med andra ord hanterbart även om det för mig som hästtjej försvårar min vistelse i stallet en del. Försvårar är fel ord, snarare hindrar mig en aning från att göra vissa saker. Han är inte sådär jätteimpad av att sitta i vagnen och titta på i stora läskiga stallet när jag går omkring och gör saker. Jag får därför skynda mig lite och är det något jag starkt ogillar så är det att skynda mig i stallet! Dock har det gått över förväntan dessa tre dagar som han fått hänga på. Roligast är att vara bland hagarna och titta på hästarna.. :)

Fick precis en myskatt i knät. Hon passar på när jag sitter vid datorn såhär sent (självklart fick maken natta sonen idag, det gjorde han så gärna med tanke på hur mycket han längtat hem till oss) och inte kan smita hur som helst. Den här katten har ett spinnande som låter högt och så låter det som att hon är trasig, ett antal skruvar lösa i spinnfabriken. Minst sagt.

Det är väl för väl hur aktiv jag lyckats bli här på bloggen. Flera inlägg inom få dagar, ojoj. Är nog bara ett tillfälligt uppsving. Kan inte tänka mig att jag kan upprätthålla det hela. Ett par stycken som läser bara dessutom - hej på er! ;)

 

Så, det var allt för stunden.