En massa svammel.

Har suttit och klickat runt på internet och inte skrivit så mycket på ett tag och nu när jag tänkte att jag skulle få ur mig ett blogginlägg så känner jag exakt hur svullna mina fingrar är. De gör ONT! Ska inte klaga, det är inte långt kvar till bebisleverans och jag har inte svullna fingrar dygnet runt. Det är värst på morgonen och på kvällen, en släng av svullna korvfingrar på eftermiddagen har jag också dock men ändå - ej konstant. Skönt det iallafall.

 

Imorse var det dags för BM-besök. Började med att lämna lite blod på labbet och därefter vidare till BM. Idag var det första dagen på plats för en BM-student som ska haka på min BM ett tag dessutom - inte mig emot. Hur ska de annars lära sig saker liksom? :)

 

Började med blodtryckskoll och det såg som vanligt fint ut (110/70). Sf-måttet låg den här gången på 34 (33 förra gången) och så hjärtljuden runt 135. Efter alla undersökningar så pratade vi om det som komma skall - dvs förlossningen. Någon form av förlossningsplan som hon skrev ut och som jag ska ta med till förlossningen och visa då vi kommer in. Känns bra det där. Jag ska bara skicka ett meddelande på FB till en bekant från min hemort som jobbar som undersköterska på BB.. Det ville jag inte skriva med i förlossningsplanen utan jag tar det "själv" via FB. Jag vill nämligen inte att hon ska vara "min" undersköterska om det skulle vara så att hon är i tjänst (jobbar natt) när jag kommer in. Det är inte illa menat eller personligt, det handlar till 100% om att jag inte vill känna någon av dem som ska hjälpa mig genom förlossningens gång. Sa till BM att jag inte ens skulle vilja ha henne på plats och då har hon trots allt varit med mig hela graviditeten (hon förstår min tankegång som tur är så hon tar det inte personligt så att säga att jag tycker så). Kontroller hos BM är en sak - förlossningen en annan. Jag känner mig INTE mer avslappnad i sådana utsatta situationer bara för att jag känner någon på plats. Jag funkar inte på det viset, min man är den enda jag vill ha på plats av "folk" jag känner. Så, det känns hur som helst bra inför förlossningen även om jag är .. ehrm.. tja, inte så värst avslappnad inför det hela inombords. Det är ju något helt nytt, men som jag skrev häromdagen eller när det nu var - jag kommer att klara det utmärkt utifrån mina förutsättningar och med bra stöd. Det är det ingen tvekan om iallafall! :)

Imorgon får jag finbesök av älskade vännen Andrea. Det jag hoppas kunna bjuda på är bebissparkar (nåja, dem står bebis för - lär inte vara några problem att få bebis att bjuda på sådana inte) och gott sällskap. Kanske lyckas skrapa ihop någon form av fika, vi får väl se. ;)

 

Hm. Jag når att klia mig på ryggen överallt fortfarande, inga problem att komma åt där jag vill och sådär. MEN jag har så fruktansvärt ont i musklerna (som jag tydligen har även om det är svårt att tro.. hehe) i högra överarmen så det tar stopp av den anledningen istället. Som tur är så kommer vänsterarmen åt överallt, i den har jag inte ont som tur är! Lite frustrerande dock då jag av ren reflex alltid provar med högerarmen först om det nu inte är så att det kliar precis på höger sida av ryggen eller så.. Å andra sidan brukar jag vrida bak armen och klia med den där också. Eh... alla har vi våra problem... ;)

 

Men herregud vad folk är aktiva på Twitter nu då, var inte länge sedan jag kollade den fliken och nu är det 35 nya inlägg redan. Mycket sådant jag bara scrollar förbi men en del guldkorn. Flera saker har fått mig att fnissa för mig själv idag. Bland annat denna tweet: "Berättar du för en utländsk vän att du & Eva väntar på att köket ska bli klart använd gärna inte frasen: -The Estonian handjobbers are great". Ja jag är lättroad. Haha

 

Nä nu spårar jag ur. Nu får det vara nog med svammel här för idag.