Ibland undrar jag vem jag skriver för i min blogg. Min egen skull, ja - för all del, men.. jag skulle ju lika gärna kunna skriva i en "vanlig" dagbok. Så som jag gjort i många år förut, men det minns jag inte när jag gjorde sist.. jag vet bara att det var när jag jobbade kvar på mitt gamla jobb. Skulle tippa på att det var någongång under 2011.. Hur som helst, det är mycket lättare att skriva på datorn än att faktiskt ta sig tid att sätta sig med papper och penna. Dock.. tar jag mig inte tid att skriva på datorn heller, så som jag skulle vilja och så som jag ibland känner att jag behöver. Dessutom går det inte att skriva allt som i a l l t. Hur mycket lösenord och alias man än gömmer sig bakom.. Å andra sidan känner jag inte att jag kan skriva ner allt som i allt i pappersform heller.. Håhåjaja. Alla dessa problem.. Eller inte.

Jag skriver för att jag vill kunna gå tillbaka och läsa i framtiden, minnet är ibland inte som det ska och då är det smidigt att kunna bläddra bakåt i bloggen och läsa när saker hänt och sådär.

2001 försökte min dåvarande pojkvän få mig att börja blogga, på en egen hemsida eller på hans eller vad det nu var. Jag sa att jag var fullständigt nöjd med att bara skriva i min vanliga dagbok (pappersform) och på Lunarstorm (!) där jag skrev låååånga nonsensdagböcker så gott som dagligen. Jag tyckte det lät fånigt att "blogga" utöver det dessutom. Inte behövde jag någon mer plats att ordbajsa på..

.. skriver jag i min blogg 12 år senare. :)

Det här är också ordbajsande. I allra högsta grad.

För mig. För dig. För.. alla.

Nog nu.
Den här bloggen alltså, oerhört försummad för det mesta. Vill gärna skriv ner blaj här oftare men får inte tummen ur, trots att jag har en massa ord på lager redo att basuneras ut i cyberspace med hjälp av bloggen. Typiskt.

Jag har jobbar från igår till idag, slutade 08.15 imorse. Kom i säng 01.15 men somnade inte förrän klockan två och så vaknade jag vid sju. Trött idag? En aning. Nu är det inget jobb för min del igen förrän 22/8. Då jobbar jag mitt första dygn, sen rullar det på med ett dygnspass i veckan och i övrigt ledig/föräldraledig. Måste måste måste räkna ut hur länge dagarna räcker så att jag vet när jag måste ansöka om dagisplats till Lillknubben. Vill inte, men ett nödvändigt ont. Sen.. någongång.
 
Inatt drömde jag att jag skulle resa till Grekland. Det var nice! Vaknade dock ur den drömmen så snart jag kommit fram till hotellet. Typiskt nog.. Hade gärna plaskat i medelhavet i drömmen, då det knappast blir av i verkligheten. Inte än på ett tag iallafall!

Skönt att ha min häst hemma i stallet igen, hon fick komma hem i onsdags. Enda problemet som hon har just nu är att hennes luftvägsproblem har förvärrats igen så hon hostar en hel del varje morgon. Inte kul. Pratat med veterinären om det och vi kom fram till att hon ska puffas igen så som i höstas. Dock en gång om dagen istället för två som då, hoppas det räcker och trycker tillbaka symptomen tillräckligt! Måste blötlägga hennes hö också i väntan på hösilageinköp..

Lillknubben sover än, 10.10. Skulle tro att han vaknar när som helst nu. Saknat honom! Såklart. Det gör jag alltid när jag är på jobbet, det är ju bara då jag inte får sova med honom i närheten (i sängen bredvid eller i våran säng)..

Huuuu vad jag är trött idag. *gäspar*
Jorå. Det är ingen synvilla - jag skriver ett inlägg igen (!). Inne i en period då jag åtminstone får ur mig fler inlägg än ett varannan månad eller så. Hurra för mig och sådär.
 
Grabbarna ligger och sover, åtminstone gör den minsta av dem det då det är tyst i sovrummet. Han lär ha somnat relativt snabbt ikväll (maken som nattar fredagar) då han hoppade över sin eftermiddagsvila. Sov 1h 20 min under dagen och efter 14.20 har han inte sovit något. Nåja, blir så ibland. Han ville helt enkelt inte och då är det inte så mycket att göra åt det. Blev iallafall inte övertrött utan har varit på samma goda humör som alltid.. :)
 
I helgen blir det mycket tid för maken och sonen att umgås. Inte för att de inte umgås mycket andra dagar, men i helgen blir det extra mycket. Imorgon ska jag iväg och umgås med en vän under eftermiddagen och på söndag jobbar jag 9-18. Stallvistelse båda dagarna också förstås, som varje dag.
 
Idag var det tänkt att det skulle städas härhemma. Det blev det inget av förutom att maken tog sig an disken. Disken är hans ansvar för det mesta, matlagning och tvättning mitt. Han hänger tvätt alternativt viker tvätt om jag ber om det, men i övrigt tar jag hand om det och det är okej. Hellre det än att diska. Diska är verkligen tråkigt! Jag diskar ibland, men kan sannerligen inte påstå att det hör till vanligheterna..
 
Apropå vanligheter så hade jag en hemsk mardröm inatt. Det dyker upp sådana då och då, inatt var den extra hemsk. Jag har tandvårdsrädsla (äter lugnande inför tandläkarbesök och behandlingar där..) och det gör att en av mina största rädslor är att något riktigt illa ska hända med mina tänder så att jag måste spendera mycket tid hos tandläkaren och genomgå alla möjliga hemska behandlingar. Jag mår fysiskt illa av att tänka på att tappa tänder eller slå i tänderna osv.. Inatt drömde jag att jag hade haft räls (vilket jag har, i 8 mån när jag var 12-13) och efteråt hade en sorts tråd på insidan av framtränderna i underkäken. Även det är något jag faktiskt haft, just efter att ha haft tandställning. Hur som helst så drömde jag att jag hemma hos mina föräldrar skulle göra något och skämtsamt sa "eller så gör jag såhär!" och så petade jag på den där tråden.. och TJONG sa det så lossnade den och flög ut genom munnen. Jag blev chockad med tanke på hur hårt den sitter och det går INTE att peta bort den bara sådär.. Det var inte det som var det hemska utan att sisådär fem tänder blev lösa pga det där. Alltså vi snackar lösa som i att de böjdes framåt och gick att vicka på hur mycket som helst. Jag började dregla och kunde knappt prata och några tänder mer eller mindre hängde på plats i en skör tråd (eew) av något på sina ställen.. Så fruktansvärt vidrigt och jag fick en akuttid hos tandläkare men skulle läggas in över natten så skulle de operera (??) nästa dag. Usch usch usch usch usch usch usch usch!

Blä. Om en månad ungefär har jag tid hos tandhygienisten. De vet om min rädsla och jag hoppas hon jag ska till är trevlig. Aldrig träffat människan innan, men det kvittar. Den enda tandläkaren jag någonsin gillat och känt mig 100% bekväm/trygg med har gått i pension. Glad dock att det var han som tagit ut alla mina fyra visdomständer. Mycket bra tandläkare var han! Bra på att torka tårar mellan varven och sådär på en skakig patient (läs: mig) proppad med lugnande varje gång jag var där för en behandling..

I början av september har jag bokat in en tid hos min BM för att ta cellprov och för att få recept på p-piller igen. Hon har skickat in ett e-recept på p-piller för tre månader så jag har att hämta ut redan nu om jag vill. Det vill jag inte. Kruxet är nämligen att jag måste få min mens först innan jag kan börja äta dem.. min mens har inte gjort entré än efter graviditet och förlossning. Senaste mensen dök upp nyårsafton 2011. När den var slut så kom den inte igen då jag blev gravid efter det och än så länge har jag haft noll känningar på att eventuell mens tänker dyka upp. Jaja, skönt att slippa ett tag till... Kanske dyker den upp snart ändå dock i och med att jag slutat amma nu. Vi får se helt enkelt. Hoppas att p-piller ska funka lika bra som de alltid gjort. Noll biverkningar under alla år jag ätit dem, vore nice om det blir så framöver också! Tackpåförhand.

Dags att slösurfa vidare.
Okej, ett kort (ja - kort på riktigt! Kanske.. ) inlägg som inte är en lista kan jag skriva också. Trots att jag borde ligga i sängen och sova järnet just nu, med tanke på vad jag precis ska skriva om.
 
Andra halvan av helgen var lite sisådär gällande sömnen. Natten till söndag bökade sonen lite mer än vanligt och det blev många uppvak för min del, sedan skulle jag givetvis upp tidigt och lämnade sängen strax före sju för att åka till stallet. I stallet skulle hästarna släppas ut, stallen (x2) sopas och såklart skulle min häst få den service hon får varje dag av mig. Efter någon timme kunde jag åka hem och då sov lilla och stora herrn fortfarande. De kom inte upp förrän efter elva (!).

Jag höll igång under dagen, projekt "nå botten av tvättkorgen" har pågått under veckan till exempel och jag tog mig an det mer på allvar igår. Den fylls på i en imponerande fart nuförtiden när vi är två vuxna och en bebis som smutsar ner en hel del varje dag (framförallt små handdukar och haklappar osv). Har inte sett botten på tvättkorgen sen.. eh.. vet inte. Flera månader sedan skulle jag tro. Idag nådde jag äntligen botten! Med andra ord tror jag inte att jag kommer att behöva tvätta imorgon, wohoo! Lite lätt less på att hänga och vika tvätt nu nämligen..

Det var jobbkväll/jobbnatt för min del igår. Jag hoppades på sänggång i skaplig tid. Det var himla lustigt att jag hoppades på något sådant, jag vet ju att turen inte är med mig gällande sådant. Slår aldrig fel att jag är trött sedan innan pga tidig uppstigning och sen måste vara uppe ovanligt sent på kvällen. 01.35 kunde jag äntligen ramla i säng och varva ner. Somnade efter två och så upp efter fem timmar. Om Jag varit trött idag? "Lite".

Sov med bebisen i eftermiddags. Det var skönt! Sen skynda till stallet.. sen hem och duscha, leka med bebis, tvätta (wohoo..) och så var det plötsligt dags för sonen och maken att natta sig. Kvar uppe blev den trötta mamman. "Blir nog inte så sent idag med tanke på hur trött jag är". Joellerhur. Klockan är nu 00.09. Duktig idiot.

Inte blev det här så kort som jag hade planerat det heller. Som vanligt.


Hade planer på att använda min egentid/min uppesittarkväll till att skriva ett mer ordentligt blogginlägg. Det blir det inget av, nu är jag för trött. Gav nästan upp det här med att sitta uppe sent redan vid halv elva, men fastnade med något och vips så var klockan halv tolv. Eh, oops? Så kan det gå.

Snöat in totalt på en låt, kan inte sluta lyssna på den. Ungerns bidrag till ESC i år. Kedvesem.
 
Så det är vad jag gjort, lyssnat på låten på repete och slöklickat runt på internet. Rensat lite bilder från min telefon, minnet är visst rätt fullt. Sådana tråksaker har jag sysselsatt mig med. Living the dream så att säga..

Nu ska jag borsta tänderna och krypa ner i sängen intill maken och bebisen. Få se när inatt jag kommer vakna av bebis stortå i naveln, har hänt mer än en gång och lär hända igen. Han blir mer och mer rörlig och ligger inte kvar så fridfullt och fint där mellan oss utan ligger mer på tvären och sådär. Då får man räkna med små fötter inkörda i naveln/magen bland annat. Det står jag så gärna ut med så. ;)

Vad jag inte står ut med är att ena katten är sjukt uttråkad runt fyra-fem på morgonen och tycker att ALLA ska vara vakna bara för att hon är det. Låt oss vara kattskrälle och roa dig själv! Helst inte i sovrummet då tack...

Det här blev ju ett skapligt långt inlägg ändå i slutändan. Jag kan inte fatta mig kort.. omöjligt är vad det är.
Egentligen finns det väl tid till att skriva något kort här lite oftare än vad jag gör.

Att jag inte tar mig tiden att göra det är ju beklagligt. Mest för min egen del som har en massa nonsens på lager som jag borde tömma mig på lite oftare. Har alltid haft och kommer alltid ha orddiarré. "Jamen blogga via mobilen då!". Nej. Av den enkla anledningen att mobilen är dryg att skriva saker på. Ack och ve, sitta här och klaga när man kan göra något åt saken egentligen. Äh, vi får se. Får väl försöka komma mig för att skriva lite oftare.. kanske.
Jag har ändå ingen stor läsarkrets (hej ni 2-3 som läser.. ;p) att underhålla. ;)

Vad händer?

Ja, just nu inget mer än att jag snart ska lägga mig. Det har varit min uppesittarkväll ikväll, den har jag inte använt så som jag önskat men så blir det ibland. Plötsligt är klockan kvart i tolv och jag tänker lägga mig så att jag inte är helt slut imorgon ifall bebis tänker köra en natt till med amningar med 2h mellanrum eller så. Vi kliver iofs inte upp tidigt, men jag somnar inte om lika snabbt som han gör det efter varje amning så att säga...
 
I övrigt så tog jag med mig maken och bebisen till ÖF en sväng idag. Jag var där själv med bebis i torsdags för första gången, mest för att han ska vänja sig vid andra bebisar och dess ljud (skratt, gråt, babbel osv). Han har tyckt att alla sådana ljud varit läskiga och främmande förut. Nu går det bra! Förutsatt att han inte är trött förstås, då blir han känsligare för ljud  men vem blir inte det liksom.. Vi var där under sångstunden som började strax efter att vi anlände och så en halvtimme efter det. En timme känns lagom att vara där såhär i början iallafall. Han verkar tycka att det är lite roligt med sångstunden och att titta på andra bebisar även om han inte "kommunicerar" med dem än. Har inte riktigt låtit honom vara nära dem på det sättet än utan mer spanat på håll. Nästa gång kanske han får sitta bredvid de andra i en sådan där lekpöl/myspöl/whatever så att han får komma närmare dem. Sitter iofs rätt nära andra bebisar under sångstunden, men då är det ju så mycket annat som är intressant... :)

På onsdag ska han på sexmånaderskontroll och få sprutor. Huvva. Har inga planer på att titta på den här gången heller när de ger sprutorna. Han får sitta i mitt knä men titta när de sticker honom tänker jag då inte göra. Är obekväm med nålar och sprutor, illa nog att se mig själv stickas och att se sitt lilla hjärta stickas? Neeeeej. Tack men nej tack. På fredag så blir han sex månader gammal. Alltså.. var tog tiden vägen?! SWOOOOOOOOSCH sa det och så blev han en stor bebis. Hm. Hänger inte riktigt med ibland känns det som. Njuter så mycket jag kan av bebistiden, friden innan han börjar krypa och gå... ;)

Nej.. nu får jag allt ta och borsta tänderna, rensa kattlådorna och lägga mig! OM vi är vakna före halv tio imorgon så ska vi nog ta oss iväg på bebisfika på andra sidan stan, var ett tag sedan nu. Vaknar vi inte för dagen förrän efter halv tio så struntar vi i det. Vi får se helt enkelt. Idag klev vi upp lite tidigare än vi brukar, men knappast tidigt. Också något jag passar på att njuta av medan jag fortfarande kan. Plötsligt en dag kommer han säkert börja vakna tidigt han också och då är det slut på morgondegandet i sängen!
"When you're down and troubled
And you need some loving care
And nothing, nothing is going right
Close your eyes and think of me
And soon I will be there
To brighten up even your darkest night

You just call out my name
And you know wherever I am
I'll come running to see you again
Winter, spring, summer or fall
All you have to do is call
And I'll be there
You've got a friend

If the sky above you
Grows dark and full of clouds
And that old north wind begins to blow
Keep your head together
And call my name out loud
Soon you'll hear me knocking at your door

You just call out my name
And you know wherever I am
I'll come running to see you
Winter, spring, summer or fall
All you have to do is call
And I'll be there

Ain't it good to know that you've got a friend
When people can be so cold
They'll hurt you, and desert you
And take your soul if you let them
Oh, but don't you let them

You just call out my name
And you know wherever I am
I'll come running to see you again
Winter, spring, summer or fall
All you have to do is call
And I'll be there
You've got a friend"
 
(skriven av Carol King)


En dag som denna (inte en bra dag..) så tänker jag mycket på allt och inget. Idag dyker "vänner" och "vänskap" upp i tankarna och får mig att fundera. Jag har en handfull nära vänner, som jag håller nära hjärtat. Jag umgås sällan med någon dock, hörs inte så ofta heller.. men de finns där. Jag vet att de finns där och jag hoppas att de vet att jag finns här också. Närhelst jag behövs för att låna ut ett öra, fika, bolla funderingar/tankar, fnissa åt tramsiga saker, prata allvar, vara tysta tillsammans eller.. ja vad som helst. Med en riktig vän kan man göra allt. Prata så öronen blöder och vara tysta tillsammans. Vilket som går bra. Eller både och.
 
Vänner är bra att ha.
 
Men ändå släpper jag inte in någon för nära.. inte allra allra närmast mig. Knappt jag själv har tillträde dit...
Jaha, tydligen bestämde sig den här kroppen att dippa idag. Psykiskt alltså. Det var ju himla trist (duh..). Känner spontant att det är en himla tur att jag står på en "underhållsdos" antidepressiva, annars hade jag troligtvis varit på väg ner i en "riktig" depression nu istället för att dippa lite några dagar. Det är ingen nyhet att jag helt enkelt får återfall ner i depressioner när jag inte medicinerar, så även om jag äter låg dos så gör det stor skillnad på måendet. Dessutom är jag så van vid depressioner och ångest att jag numera vet hur jag ska handskas med dem. Jag får inte panik för att jag dippar några dagar, jag vet att det går över.

Min man frågade nyss varför jag är så tyst (och gudarna ska veta att "vara tyst" inte är min starka sida). Jag sa att jag inte har något att säga och innan dess sov bebis på mig i ett par timmar och då var jag tyst också. Plus att han ändå var i köket och diskade och lagade mat. Han sa att det märks att det är något fel och jag sa som det var. Han undrade då om han ska sova med bebis inatt (vilket han aldrig gör natten till vardag pga jobbet) och jag sa att det behövs inte. Det gör ingen skillnad. Han frågade för säkerhets skull några gånger till, men nej. Sova med bebis är inte ett problem, vi ligger ju och trynar länge på morgonen osv.

Nu borde bebis vara i säng dock, men eftersom han sov två timmar nu på kvällen så.. eh.. pigg nu. Han brukar ta en halvtimmes powernap men den blev visst flera timmar lång. Nåja. Sängen är redo och jag ska borsta tänderna så får vi helt enkelt lägga oss och .. tja.. han är hungrig så mat kan han ju få iallafall och sen lär det dröja innan han somnar ikväll misstänker jag. Jaja.

Så kan det gå.

Imorgon ska jag och bebis sova på annat håll. Han och jag ska vara hundvakt en bit utanför Uppsala. Maken lämnar oss där (stannar några timmar som sällis dock) och hämtar oss sen på tisdag för vidare färd norrut då jag har en tid hos frisören 15.00 på tisdag. Verkligen dags nu, var trots allt ett år sen sist..
Sådärja - vecka 39 (38+0) är här. Bebis på G? Not so much. Men så har jag ju också pratat med (nåja, till - inte fått svar..) bebisen om att det inte är okej att komma före fredag denna vecka i och med den medicinska behandlingen av min häst. Bebis har hittills lyssnat på det och stannat därinne. Duktig bebis! ;)
 
Imorgon är det kanelbullens dag. Tidigare har jag sagt att det är en bra dag att få en bebis på, men det ändrades som sagt en aning när min häst skulle behandlas med medicin i tre veckor med sista puffomgången imorgon. Imorgon är det annars en mycket viktig dag - det är en dag för en mycket speciell vigsel! Jag och min bullvän ska  gifta oss, på distans eftersom vi inte kommer att träffas men ändå - vi ska bli varandras bullfruar minsann. Det har varit planerat läääänge nu (missade kanelbullens dag förra året!). Planeringen av dagen har hamnat i skymundan i och med bebis och lite annat, men nåja - ska äta en kanelbulle dagen och äktenskapet till ära. Okej, officiellt är det ett fullständigt ogiltigt äktenskap men inofficiellt är det allvar. Vi har båda fått ok från våra makar att genomföra detta bulläktenskap. Can't wait. ;)
 
Känner mig som en mycket mogen 28-åring. Joråsåatteh....
 
Idag har jag varit ner på stan en sväng, ärendet där tog mindre än 10 minuter att genomföra. Skulle lämna in arbetsintyg (?) till en hyresvärd som eventuellt blir vår nya hyresvärd from 1:a november. De behöver "bara" se att vi har nog med inkomster och i övrigt bör det väl inte finnas några hinder tycker jag. Jag har inga betalningsanmärkningar, inga klagomål hos nuvarande hyresvärd, nog med inkomster tycker jag allt att vi har och så vidare. Hoppas med andra ord att kvinnan jag pratade med igår ringer upp imorgon och säger "kom och skriv kontrakt!". Om det blir så, så kommer dessa 36,5kvm (etta) bytas ut mot 60+ kvm (tvåa). Mer plats för den växande familjen helt enkelt. Vore inte helt galet fel det inte, även om det här går alldeles utmärkt också. Två vuxna och två katter har kommit överens mycket väl här i flera år nu. Lyx med mer än ett rum, har inte bott i en flerrumslägenhet sen juni 2005 då jag flyttade ifrån min dåvarande sambo/pojkvän. Det har varit 19kvm studentlägenhet med pentry 2005-2006, 2006-2008 bodde jag i ett 19kvm litet stort studentrum i korridor där jag delade kök med 11 andra och sedan sommaren 2008 har jag bott i denna etta. Dags att byta upp sig igen.. :)

Efter duschen idag fick jag för mig att klippa tånaglarna. Det är lite av en utmaning med den här badbollsmagen framtill som är lite ivägen så att säga. Dock lyckades jag mer än väl tycker jag, alla tio naglar blev klippta! Passade på att ta mig en titt på hur nagellacket som jag smetade på ett par veckor sedan såg ut och det var inte så illa som jag trodde det skulle vara. Om jag känner för att utmana mig själv imorgon igen så kanske jag byter färg på dem. Det innebär iofs att jag dels måste tvätta bort det gamla först (suckpuststön) och sedan dessutom smeta på ny omgång nagellack. Hm. Kanske sparar det sistnämnda till fredag. En utmaning per dag! Hehe..
 
Nu får det allt bli sängläge. Sovmorgon imorgon! Om de inte ringer tidigt och ger slutgiltigt besked om lägenheten  dvs, men det tror jag inte. De öppnar nio så innan dess är det ingen som ringer därifrån så det är lugnt. Hinner sova tillräckligt innan om det inte blir som idag att jag ligger vaken 06.38-08.00 och sen sover upphackad ett par timmar till efter det... Plus vakentid på natten då jag vaknar sådär lite random för skojs (?!) skull.
Har suttit och klickat runt på internet och inte skrivit så mycket på ett tag och nu när jag tänkte att jag skulle få ur mig ett blogginlägg så känner jag exakt hur svullna mina fingrar är. De gör ONT! Ska inte klaga, det är inte långt kvar till bebisleverans och jag har inte svullna fingrar dygnet runt. Det är värst på morgonen och på kvällen, en släng av svullna korvfingrar på eftermiddagen har jag också dock men ändå - ej konstant. Skönt det iallafall.
 
Imorse var det dags för BM-besök. Började med att lämna lite blod på labbet och därefter vidare till BM. Idag var det första dagen på plats för en BM-student som ska haka på min BM ett tag dessutom - inte mig emot. Hur ska de annars lära sig saker liksom? :)
 
Började med blodtryckskoll och det såg som vanligt fint ut (110/70). Sf-måttet låg den här gången på 34 (33 förra gången) och så hjärtljuden runt 135. Efter alla undersökningar så pratade vi om det som komma skall - dvs förlossningen. Någon form av förlossningsplan som hon skrev ut och som jag ska ta med till förlossningen och visa då vi kommer in. Känns bra det där. Jag ska bara skicka ett meddelande på FB till en bekant från min hemort som jobbar som undersköterska på BB.. Det ville jag inte skriva med i förlossningsplanen utan jag tar det "själv" via FB. Jag vill nämligen inte att hon ska vara "min" undersköterska om det skulle vara så att hon är i tjänst (jobbar natt) när jag kommer in. Det är inte illa menat eller personligt, det handlar till 100% om att jag inte vill känna någon av dem som ska hjälpa mig genom förlossningens gång. Sa till BM att jag inte ens skulle vilja ha henne på plats och då har hon trots allt varit med mig hela graviditeten (hon förstår min tankegång som tur är så hon tar det inte personligt så att säga att jag tycker så). Kontroller hos BM är en sak - förlossningen en annan. Jag känner mig INTE mer avslappnad i sådana utsatta situationer bara för att jag känner någon på plats. Jag funkar inte på det viset, min man är den enda jag vill ha på plats av "folk" jag känner. Så, det känns hur som helst bra inför förlossningen även om jag är .. ehrm.. tja, inte så värst avslappnad inför det hela inombords. Det är ju något helt nytt, men som jag skrev häromdagen eller när det nu var - jag kommer att klara det utmärkt utifrån mina förutsättningar och med bra stöd. Det är det ingen tvekan om iallafall! :)

Imorgon får jag finbesök av älskade vännen Andrea. Det jag hoppas kunna bjuda på är bebissparkar (nåja, dem står bebis för - lär inte vara några problem att få bebis att bjuda på sådana inte) och gott sällskap. Kanske lyckas skrapa ihop någon form av fika, vi får väl se. ;)
 
Hm. Jag når att klia mig på ryggen överallt fortfarande, inga problem att komma åt där jag vill och sådär. MEN jag har så fruktansvärt ont i musklerna (som jag tydligen har även om det är svårt att tro.. hehe) i högra överarmen så det tar stopp av den anledningen istället. Som tur är så kommer vänsterarmen åt överallt, i den har jag inte ont som tur är! Lite frustrerande dock då jag av ren reflex alltid provar med högerarmen först om det nu inte är så att det kliar precis på höger sida av ryggen eller så.. Å andra sidan brukar jag vrida bak armen och klia med den där också. Eh... alla har vi våra problem... ;)
 
Men herregud vad folk är aktiva på Twitter nu då, var inte länge sedan jag kollade den fliken och nu är det 35 nya inlägg redan. Mycket sådant jag bara scrollar förbi men en del guldkorn. Flera saker har fått mig att fnissa för mig själv idag. Bland annat denna tweet: "Berättar du för en utländsk vän att du & Eva väntar på att köket ska bli klart använd gärna inte frasen: -The Estonian handjobbers are great". Ja jag är lättroad. Haha
 
Nä nu spårar jag ur. Nu får det vara nog med svammel här för idag.
Gnäll:
 
Vore det så himla jobbigt att låta mig sova ordentligt EN natt? För mycket begärt? Det vore nice att få en natt med lagom mycket ostörd sömn innan bebis anländer. Känner inte att min önskan är omöjlig men tydligen är den det. GE MIG OSTÖRD SÖMN FÖR HELVETE! Smått less på att vakna mitt i natten och ligga vaken uppemot en timme. "Förberedelse inför bebisen ankomst och vakentid på nätterna". OCH?! Just nu vill jag bara få sova ordentligt. En enda natt skulle räcka. Tack på förhand.
 
Slut på gnäll.
 
Sådärja. Sitter och dricker te, lyssnar på radio och känner hur bebis härjar i magen. Förmiddagsgymnastiken är nämligen igång. Kan också översättas till "tänja ut delar av livmodern och mammas mage så mycket det bara går med diverse kroppsdelar". Främst på höger sida då, där benen/fötterna är. Nåja, det är bra med träning så det får h*n gärna hålla på med. Som om jag skulle ha något att säga till om i det fallet...
 
Båda katterna sitter just nu uppepå skötbyrån och glor. Nyhetens behag antar jag, vi hämtade hem den två dagar sedan. Den och vagnen (!). Och en påse med bra-att-ha-grejer! Tänk vilka fina vänner jag trots allt har, även om jag träffar dem alldeles för sällan. Tack snälla för grejerna! :)
 
Igår trillade vi in i vecka 36. Känns galet att den här nio månader långa gravidresan snart är över och bebisresan tar vid. Någon som påbörjat bebisresan med sin sambo är vännen Madde, mamma i snart två hela dagar nu. Awesome! Spännande är det minst sagt, det här med bebis. :)

Är helt klart nyfiken på vad det är för en liten individ som växer inuti mig. Känslan just nu: Livlig bebis med starka åsikter om hur saker och ting ska vara. Tänker på när jag ligger i sängen till exempel, ligga som jag vill? Pfft.. Skulle inte tro det, det är bebis som styr det hela med en järnhand (?). Ligger jag "fel" så börjar det härjas tills jag fattar vinken och ändrar läge. Obekvämt för bebis kanske, h*n är iallafall inte sen med att tala om det så att säga. ;)

Nu är mitt te uppdrucket. Dagens planer är ungefär: Torka ur kylskåpet (passar på när det inte är så välfyllt), åka till hästen, tömma och fylla diskmaskinen, duscha och vila. Ungefär så. Lagom avancerat tror jag.
 
En bild, den dagen var jag i vecka 34+4.
 
Bebis, vill sova!,
Lägenheten är tittad på, av oss och femtiotolv andra. Vilket innebär att flera av dem som var där ligger efter mig i kön, men misstänker att 1-3 i kön också var där och rekade. Nåja, har inte så höga förhoppningar. Blir det så blir det helt enkelt. Vi har inte bråttom med att flytta, det blir av förr eller senare. Gissningsvis någongång under 2013. :)

Vi åkte till stallet också för att kolla hästens svullna ben och för att maken skulle hjälpa mig med att byta vatten i vattenhinkarna som hänger i hästens box. Medan han fixade det så gick jag ut i hagen för att checka läget och tänka sig - svullnaden har minskat rejält! Dock inte helt, men en god bit på väg. Wohoo! Hoppas hoppas det fortsätter så och att det kanske är helt borta till imorgon redan. Håll en tumme eller två.
 
Väntar på att potatisen ska koka upp så att jag kan slänga in fisk i ugnen, de tar lika lång tid på sig att bli klara på ett ungefär - därav väntan. Potatis, panerad fisk och hollandaisesås står på menyn här ikväll. Mums!

Undrar om ena katten lagt sig i en garderob.. Lilla tjockiskatten sitter nämligen och tittar mot garderoberna, bara sitter på mattan och tittar helt enkelt. Nähä, där kom andra katten utifrån balkongen så hon var inte i någon garderob. När hon kom in så hoppade tjockiskatten upp i fåtöljen för att vila. Ve och fasa om den andra skulle få för sig att göra just det när hon precis suttit och funderat på vila där (den står intill garderoberna..).
 
Apropå fåtöljen ja. Har spanat in en fåtölj på IKEA (dock inte vit) som jag tycker är jätteskön att sitta i och som jag tänkt ha för att kunna amma bekvämt i. Den kostar 595:- och jag tänkte att jag skulle köpa den i september. Igår dök en annons upp (privatperson) på FB i en grupp där som jag är med i. Just en sådan fåtölj i bra skick för 100 kronor! Självklart åkte vi och tittade på den, den såg ut som ny (1,5 år gammal) och helt enkelt toppen. Slog till och köpte den. Den är svart och den står nu här i lägenheten med en pläd i som katterna fritt kan håra ner istället för själva fåtöljen.. De deklarerade redan igårkväll att det där nu är deras fåtölj. ;)

Hur som helst så känns det skönt att ha sparat nästan 500:- "bara sådär". Tur att jag har flyt ibland åtminstone. :)

Men åååh! Kan maten rappa på att bli klar eller? 5-10 minuter till så... kanske ska gå och fixa såsen så länge.

Så får det bli.

Känner spontant att det är tur att jag inte slutade med antidepressiva när jag blev gravid utan bytte till något som är kompatibelt med just graviditet (läs: bebis). Fan vet hur det hade känts att dippa i måendet utan dem. Okej, jag vet hur det känns - lite väl bra till och med. Dock är det inget jag.. önskar uppleva igen så att säga. Kände nu ikväll att det är på väg neråt, inte helt oväntat kanske - det var ett tag sedan det drogs ner såhär. Bara att vänta ut det, har vanan inne på hur jag bör hantera det och mig själv efter år av "träning" eller vad man ska säga.
 
Nog om det.
 
Idag har jag och mannen varit till förlossningen, de flesta andra i föräldragruppen också för den delen. Jag har varit där förut, men det var bra att få komma dit och kika lite nu när det närmar sig. Blir kanske lite mindre skrämmande "OJ!" över det hela när vi väl kommer dit på riktigt när det är dags så att säga.
 
Foglossningen är inte nådig någonstans idag, tack vare man och en fantastisk vän så blev gåsträckan från bil till sjukhus och sjukhus till bil mycket kortare än planerat. Hade jag tagit buss så hade jag fått mycket mycket ont då det är en bit att gå. Undviker det idag, att gå omkring för mycket alltså. Funkar inte helt enkelt.

Igår var jag hos BM förövrigt, det gick bra som vanligt. Hjärtljudet låg denna gång på 150. Jag (jaja, bebis/livmoder/whatever) följer kurvan perfekt fortfarande. Bra att något går som det ska iallafall! Mycket bra. Bebis mår bra därinne och ligger på sniskan precis som jag anat, mycket duktig på att sparka/buffa mamma i sidan..
 
Nähäjaha, roligare än såhär blir det inte idag.
Jag är helt och hållet ärlig om att jag inte gillar sommaren. Skäms inte för att jag har den åsikten, är rätt gnällig när det gäller sommaren. Pallar inte med insekterna, värmen, klibbigheten när luftfuktigheten är hög varma dagar, mängden svett jag producerar och en massa mer. Jag har nyss tagit dagens andra dusch. Sen tidigt imorse (då jag blev tvungen att kliva upp en sväng pga svettningar - dock ej pga värmen)  har jag använt tre (!) par trosor. Drar snart på mig dagens fjärde par. Svettigt värre helt enkelt. Hur det var i stallet ska vi inte ens tala om, klibb klibb. Dessutom har bromsen vaknat till liv och gör därmed myggen och knotten sällskap i frossandet på min häst. Hon uppskattar det VERKLIGEN inte. Enda positiva med sommaren när det gäller att ha häst är att det finns gräs för dem att smaska på - det är dem väl förunnat. I övrigt? Not so much. På dagen för varmt att rida, på kvällen för mycket mygg och knott. "Skyll dig själv som har häst, frivilligt". Jepp. Jag säger inte att jag vill vara utan häst, men jag uppskattar det mindre sommartid helt enkelt. De andra årstiderna är bättre, speciellt våren och hösten. Varken jag eller hon är speciellt nöjda under våra ridturer sommartid, då det är ett evigt viftande på svans och huvud för hästens del att få bort insekter som attackerar och själv dödar jag alla broms som landar på henne och viftar bort dem från mig. Rofyllt.. verkligen.
Nåja. Så är det. Jag gillar inte sommaren helt enkelt. Men men, den tar slut förr eller senare den också och en trevligare årstid tar tid. I år innebär hösten dessutom att jag och sambon blir föräldrar - stort plus! Om en vecka är vi gifta. Skulle tro att om en vecka den här tiden så är vi på stället vi ska spendera bröllopsnatten på. Det blir bra det. Packat schema fram till vigseln, sen är det lite lugnare efter det.
 
Inatt sov jag skitdåligt, vaknade en gång i timmen med början klockan ett. "Utan anledning" så att säga. Var inte för varm eller kall, katterna störde inte, sambon väckte mig inte med snarkningar eller sådär. Det bara var en sådan natt helt enkelt och jag håller tummarna för att kommande natt blir bättre sömnmässigt. Tackpåförhand.
 
Ett jäkla gnällinlägg var det här. Det bjuder jag på.
 
I övrigt så har bebis varit riktigt aktiv idag igen. Igår var det rekord i aktivitet i livmodern dock. Det stökas och bökas, sparkas och boxas. Magen guppar och ena minuten är det tvärsöver magen det händer saker (i båda ändar så att säga) och nästa är det uppifrån och ner. Full rulle helt enkelt. Mysigt, men känns knasigt ibland!
 
Min högra bröstvårta och vårtgård (!) ömmar och gör ont rätt ofta/mycket. Det är också från den som det då och då dyker upp en droppe bröstmjölk ifrån. Undrar om det hänger ihop.. Ska till BM på måndag och lär ställa eventuella frågor till henne då gällande saker och ting. Bland annat om det där, om foglossningen också för den delen.
 
Nu tänker jag ta en macka och därefter krypa i säng.
 
Är förövrigt ledig i tio dagar nu. Nästa jobbdag är 17:e juli. Skönt!
Sådärja, 24+0 idag - dvs vecka 25. Vi tar oss framåt, minst sagt. Tycker tiden hittills har gått fort! Gissar att de sista veckorna kommer sega fram däremot, men det är då det. Nu rusar det framåt med den här graviditeten iallafall.
 
Vi firar det här med foglossning framtill as usual, kryddar med lite öm rygg, huvudvärk och sömnbrist. Skrapade ihop 4,5h natten till idag, gick och lade mig igen ett par timmar under förmiddagen och har sedan inte vilat tillräckligt mycket. Får skylla mig själv helt enkelt. Inatt hoppas jag på bättre sömnlycka! Framförallt att kunna somna tidigare än halv två, kändes drygt att inte kunna somna förrän då. Puckokropp.
 
Har lyckats beställa tårtor till bröllopet också. Kändes som om det var dags för det nu när det inte är så långt kvar, är ju bara 2.5 vecka (17 dagar) kvar. Imorgon ska jag ringa cateringfirman tänkte jag och meddela exakt gästantal så att de vet hur mycket mat de ska göra. Brabra.
 
Nä om man skulle ta och leta upp en alvedon kanske. Jo, så får det bli.
Man kanske skulle kunna säga att jag visst halkat efter en aning med uppdateringar här. Det har varit jobb, flängande än hit och dit, hästskötsel och lite socialt liv på ett hörn också. Nu väntar jag på att sambon ska komma hem så att vi kan åka en sväng till kyrkan och reka dels själva kyrkan men även lokalen vi ska vara i efter vigseln. Den ja, den är om 19 (!) dagar. Jag ska bli fru. Jösses.. 
 
Ligger lite på minus på sömnkontot och idag skulle jag vara i stallet 06.30, senast alltså. Hade fyra larm olika tider för att inte försova mig, så har jag det varje morgon för att vara säker på att komma upp. Sista larmet gick igång 06.15 - jag vaknade förstås och skulle kliva upp. Kroppen tyckte annorlunda och attacksomnade. Vaknade 06.34 med ett ryck och 06.38 gick jag ut genom dörren hemma, 06.40 satt jag i bilen. Sprang till bilen från porten. Inte ett smart drag egentligen, men min regnjacka låg i bilen och det spöregnade.
 
Har nämligen ont i mittfogen sen lördag förra veckan. Fortfarande tacksam över att det "bara" är den som gör ont och inte alla fogar, det kommer väl det också senare men nu är jag glad över att det inte är så (än). Pepparpeppar liksom. Det gör som mest ont om jag går mycket (nähääää, verkligen?!), lyfter något tungt, anstränger mig, klär på mig (lyfter ett ben i taget när jag ska ta på/av byxor eller skor) och så vidare. Idag har jag gått en del eftersom jag lett ut hästar till hagar under morgonen. Nu blir det dock inte så mycket ansträngande saker resten av dagen, även om jag har en hel drös med saker att göra. Ska som sagt till kyrkan med sambon en sväng, sen till floristen, sen hem och luncha, sen åka med bilen sex mil för att där dels dumpa bilen hos päronen och dels göra en provsminkning och provuppsättning av håret inför bröllopet. SEN kan jag vila, när jag kommer hem alltså. Kan dock dega lite hos päronen också, ska äta mat där sen och sedan åka tåg hem. Bilen får vara där några dagar då den ska besiktas där på torsdag. Får snylta på sambons bil nu under veckan, han åker ändå mest buss och till stallet tar jag mig inte utan bil!
 
Har en däckad katt i knät.. Gillar det här konceptet med att matte är ledig och dessutom hemma. ;)
 
Bebisen och magen då? Jotack, magen växer och frodas - vilket man får anta att bebisen också gör då. ;)
Den lever om och buffas, en stund sedan vet jag inte vad h*n höll på med. Kullerbyttor kanske? Magen guppade och rörde sig på flera ställen efter varandra och det sparkades än här och än där. Bra att det är fart i barnet, lite morgongympa mår man bra av. Hehe..
 
Nåja. Nu har jag iallafall uppdaterat lite, funderar på att inta liggläge den lilla stund som är kvar tills sambon kommer hem. Han vill säkert ändå äta en macka eller något när han kommer, eftersom han inte ätit frukost innan han drog iväg imorse. Det gör han aldrig, dricker bara en stooor kopp kaffe med mycket mjölk och socker i och så äter han något när han kommer hem istället. Han jobbar 8-10 nämligen.
 
Mot sängen!
 
 
  • Avbokat tiden jag preliminärbokat på ett ställe för hår och makeup inför bröllopet - check!
  • Spikat tider hos min frisör för både provuppsättning och uppsättning av hår på bröllopsdagen - check!
  • Bokat tid för både provsminkning (självklart samma dag som provuppsättningen av håret kommer göras) och sminkning på bröllopsdagen - check!
  • Ringt en cateringfirma som verkar trevlig och mailat önskemål till dem så att de kan maila en offert tillbaka inom en snar framtid - check!

I övrigt har jag inte dammsugit som jag hade tänkt. Däremot har jag varit i stallet (förstås) och där var jag effektiv på så sätt att jag efter ridturen fick ett ryck och smörjde hästen två träns. Ena användes idag, andra hängde på sin vanliga krok efter gårdagens ridtur. Skönt att ha det gjort!

Nu ska jag peta ner mat i matlådor inför morgondagens jobb, både till mig och sambon. Sen ska jag och magen äta en bit daimtårta och sen är det sängläge som gäller för sömn!

Idag:
Bokat tid för mitt "vecka 25"-besök hos min barnmorska - check!
Nått min högsta vikt hittills i mitt liv (65,4) - check!
Provat ut klänning inför bröllopet - check!


Ja.. Vi ska alltså gifta oss i juli. Det har varit bestämt i flera månader, förlovade oss gjorde vi ju dock inte förrän fjärde maj då sambon friade. Har inte "outat" det på nätet innan, eftersom det inte är så många som läser här och sådär så spelar det ingen roll om jag skriver det här. ;)

Laddar inför att dammsuga. Det går sådär. Mest för att jag inte vill, alls. Känner dock att jag måste då sambon dammsugit flera gånger i rad nu och jag är trots allt mer ledig än vad han är. Idag till exempel. Så det ska jag göra när jag har skrivit klart det här inlägget.

Idag har jag förresten pratat med min mormor också, några ord utbytte vi över telefon. Älskade gulliga mormor! Inte hört hennes röst på flera år. Fy skam, jag vet. Hon bor på sjukhuset sedan flera år och mina föräldrar är just nu i Finland och hälsar på henne (och andra släktingar), de var på sjukhuset precis när jag ringde mamma för att meddela att klänningen är fixad. Mamma frågade om jag ville säga några ord till mormor, klart jag ville! Skönt att höra hennes röst. Lät lite trött, men annars precis som jag minns henne. Gulle! <3

Jag har träningsvärk i benen idag efter gårdagens ridtur i skogen på hästen. Red med sadel, vilket innebar trav och galopp. Puh, ena benet skakade efteråt av utmattning. Vältränad? Not so much. ;)

Någon (okej, en vän) efterfrågade en magbild häromdagen. Visade iofs henne en bild där och då, men det kan väl vara trevligt med en bild här också. Trevligt och trevligt.. men ja du vet, livar upp bloggen lite. Taget den elfte maj, dvs vecka 17+2.


EN bebis därinne, som mår bra och allt ser ut som det ska. Jag blev framflyttad hela elva dagar, hade väntat mig att bli framflyttad så det kom inte som en chock. Trodde iofs inte att det skulle bli så mycket framflyttat men så kan det gå. :)

Jag ska alltså bli mamma, på riktigt.

Jösses.
Nu, när det börjar närma sig för att åka till sjukhuset för det där rutinultraljudet, så börjar jag plötsligt bli nervös. Det är mindre än två timmar kvar och NU kommer nervositeten smygande. Tidigare? Not so much. Har längtat och tyckt att det ska bli spännande och sådär, det tycker jag fortfarande - såklart! Men det är klart att nervositeten nu gör sig påmind genom att plantera en massa "tänk om..."-tankar i huvudet. Är å andra sidan glad (??) över att de kommer NU när det snart är dags att titta till livet (våga vägra tänka "liven", håller hårt på att det bara är en bebis och inte en handfull) och se att allt är bra än att jag i flera månader oroat mig. Det har jag sluppit. Har inte oroat mig alls över att något ska vara fel i stil med att hjärtat inte slår längre, att det är missbildningar, att h*n inte växer som h*n ska eller liknande. Inte varit orolig över att få missfall, varit oförskämt säker på att det inte kommer att sluta så helt enkelt. Men NU - nu när det knappt är två timmar kvar till UL, DÅ kommer de där dryga tankarna. Men som sagt, snart vet vi vad det är för parvel därinne och plötsligt blir allt "på riktigt"... på riktigt! Hilfe! o_O

Förövrigt jobbat från igår till idag, gick av mitt pass klockan åtta idag efter 16 timmar. Somnade inte förrän efter ett inatt men natten har varit okej, inte vaknat mer än ett par gånger och det var framåt morgontimmarna så det får anses som godkänt trots allt. Katterna blev sjukt glada över att jag kom hem, de har en tendens att sakna mig när jag sover borta om man säger så. Gosgosgospurrpurrpurrjamjam och så lite bus på det. Klart man måste balla ur lite när matte äntligen kommer hem. ;)

Fasen vad trött jag är. Seg som jag vet inte vad. Blir nog ingen sen kväll för min del ikväll.. Jobb imorgon igen, 12h är det som väntar då istället för mina vanliga 9h på fredagar. 8-20 blir det. Tjohoo! Jobbar lördag till söndag också, men har ju sovmorgon på lördag iallafall. Längtar!

Sambon lär dyka upp efter tio så vi kan åka tillsammans till sjukhuset. Sen efteråt ska jag hem och ta tag i lite saker som behöver göras/fixas. Helst igår, ungefär. Var sak har sin tid...

Nu kom ena katten för att gosa igen. Dags att klia kissa under hakan!